Imorse när gubben skulle resa sig ur sängen råkade han ta stöd mot min mage. Samtidigt som det gjorde lite ont blev jag rädd att det på något sätt skulle kunna skada barnet. Tårarna kom och hans dåliga samvete också. Han ringde hem ett par gånger för att kolla så att jag kände mig okej och om bebisen rört något på sig, och det hade den så släppte vi oros tankarna efter ett tag. Dem ligger ju ändå väldigt skyddat där inne de små liven.
Kl 11 kom Ida hit och fikade. Jag hade dagen till ära gjort pepparkakscheesecake som inte satt fel hos någon av oss. Det blev ett par timmars babbel och sedan åkte Ida till TP. Jag tog mig en liten rest-lunch och kände mig mer o mer rastlös. Tur var slutade rastlösheten i trötthet och när gubben kom hem låg jag sött och sov på soffan. Jag tror att min kropp försöker tala om för mig att det är dags att varva ner en smula, jag blir trött på en gång jag inte gör något.
Då systers man fyllde år idag bestämde vi oss för att fara dit, men först en snabbis till TP för att köpa presentkort till födelsedagsbarnet. Medans jag gick in och skaffade det vi åkte dit för, bytte Niklas torkar blad på bilen. Förutom presentkort råkade jag få med mig ett par pyjamaser ut från affären, till bebisen såklart.
När vi äntligen var hemma i stan igen åkte vi för att hämta pizza, ingen av oss som orkade ta tag i matlagningen. Kalas i Flen tar på krafterna.